Pusselbitar
Har tänkt på detta en tid nu och känner att jag måste försöka printa ner det på ett bra sätt.
Min blogg är som ett forum för mig där jag får göra det jag älskar;sätta ord på känslor och skriva ned det. Jag har total frihet att skriva om allt som händer i mitt liv. Och ni har chansen att läsa om det.
En annan viktig sak är att jag kan se tillbaka i arkivet och minnas. Se vad jag gjorde vid den här tidpunkten för ett år sedan och hur jag kände inför livet då. Det är också en chans för mig att se hur jag har utvecklats under åren och på vilka plan i livet jag behöver utvecklas. Och ju mer jag skriver desto bättre blir jag på att sätta ord på känslor vilket jag tror att jag kommer att ha användning för senare i livet.
För att jag ska få ut något av min blogg måste jag vara brutalt ärlig mot mig själv. Självklart är jag mycket noga i urvalet om vad jag skriver om men jag vill minnas och för att göra det måste alla bitar i mitt liv finnas med. För att pusslet ska kunna byggas ihop och bli helt måste varenda bit finnas med.
Och det innefattar även det som är skit,rent ut.
Jag lever det liv jag lever och jag stöter på motgångar. Jag blir sårad och sviken. Så ser livet ut. För alla.
Och för att jag ska minnas allt behöver även detta finnas med.
Jag har aldrig för avsikt att såra någon. Jag hänger aldrig ut någon eller publicerar ett namn bara för att jag är förbannad. Även när jag är på botten så tänker jag mycket noga igenom vad jag skriver. För det sista jag vill är att såra någon.
Men självklart skriver jag om dessa händelser också,dock på ett annat sätt. Jag försöker att beskriva mina känslor snarare än att skriva om själva händelseförloppet.
Så ja,hur säger man på ett fint sätt att någon inte ska ta åt sig?
Svaret är att det går inte. Jag kan inte styra över hur andra människor tolkar mina texter eller känner inför dem. Men saken är den att jag ahar aldrig för avsikt att såra någon eller skada någon. Och det hoppas jag verkligen att ni litar på.
För jag vill att ni ska läsa min blogg och jag vill att ni ska njuta av det. Inte känna en stor klump i magen.
Och är det något som är oklart eller något ni undrar över i mina texter så är jag aldrig längre än en kommentar bort:)
Min blogg är som ett forum för mig där jag får göra det jag älskar;sätta ord på känslor och skriva ned det. Jag har total frihet att skriva om allt som händer i mitt liv. Och ni har chansen att läsa om det.
En annan viktig sak är att jag kan se tillbaka i arkivet och minnas. Se vad jag gjorde vid den här tidpunkten för ett år sedan och hur jag kände inför livet då. Det är också en chans för mig att se hur jag har utvecklats under åren och på vilka plan i livet jag behöver utvecklas. Och ju mer jag skriver desto bättre blir jag på att sätta ord på känslor vilket jag tror att jag kommer att ha användning för senare i livet.
För att jag ska få ut något av min blogg måste jag vara brutalt ärlig mot mig själv. Självklart är jag mycket noga i urvalet om vad jag skriver om men jag vill minnas och för att göra det måste alla bitar i mitt liv finnas med. För att pusslet ska kunna byggas ihop och bli helt måste varenda bit finnas med.
Och det innefattar även det som är skit,rent ut.
Jag lever det liv jag lever och jag stöter på motgångar. Jag blir sårad och sviken. Så ser livet ut. För alla.
Och för att jag ska minnas allt behöver även detta finnas med.
Jag har aldrig för avsikt att såra någon. Jag hänger aldrig ut någon eller publicerar ett namn bara för att jag är förbannad. Även när jag är på botten så tänker jag mycket noga igenom vad jag skriver. För det sista jag vill är att såra någon.
Men självklart skriver jag om dessa händelser också,dock på ett annat sätt. Jag försöker att beskriva mina känslor snarare än att skriva om själva händelseförloppet.
Så ja,hur säger man på ett fint sätt att någon inte ska ta åt sig?
Svaret är att det går inte. Jag kan inte styra över hur andra människor tolkar mina texter eller känner inför dem. Men saken är den att jag ahar aldrig för avsikt att såra någon eller skada någon. Och det hoppas jag verkligen att ni litar på.
För jag vill att ni ska läsa min blogg och jag vill att ni ska njuta av det. Inte känna en stor klump i magen.
Och är det något som är oklart eller något ni undrar över i mina texter så är jag aldrig längre än en kommentar bort:)